05 september 2006

Borde det finnas så mycket hemligt att spionera på?

Borde inte politik handla om att försöka genomföra den politik som man har kommit överens om inom partiet? Är det så konstigt att partierna tappar medlemmar, när beslut i viktiga frågor tas inom en liten sluten krets som består av partitoppen och strateger? Plötsligt svänger partierna 180 grader, bara för att det anses taktiskt och partimedlemmar och de valda representanterna förväntas anpassa sig. Taktik och tidpunkten för utspel är av central betydelse.

Vilken funktion har partiernas medlemmarna egentligen? Borde man inte nöja sig med att lägga fram den politik partiets medlemmar tror på och låta folket ta ställning? Underskattar inte partierna väljarna lite grann?

I USA är det också valtider. Det ska väljas till kongressen. Här handlar politiken inte heller så mycket om vad partiernas medlemmar vill. Det handlar istället om att enskilda politiker ska positionera sig och samla in kampanjpengar som de sedan står i tacksamhetsskuld till. Fördelen är i alla fall att de enskilda politiska representanterna är mer välkända och har ett mer personligt ansvar för vad de uträttar.

Antingen ska vi ha ett system med riktigt personval, eller också ska vi ha ett system där partimedlemmarna bestämmer inriktning på politiken. I Sverige väljer vi 349 representanter som trycker på de röstknappar som partiernas ledare och taktiska strateger pekar på. Vad finns det för anledning att arbeta i ett svenskt parti om man inte tillhör den absoluta toppen?

Inga kommentarer: