Tre veckor kvar till Maratondebuten. Möjligen börjar formen infinna sig. Vilket lär behövas. Jag har kikat på banprofilen och vad jag kan se så är det betydligt mer stigning än i Stockholm maraton. Jag hittar inga officiella siffror för varken Stockholm eller Knoxville på nätet, men om man skärskådar banprofilen för Knoxville så får jag det till drygt tre hundra meter stigning. Om man omvandlar till tysk-schweiziska "leistungskilometer" där man tar adderar stigningen gånger tio till den horisontella distansen, så skulle det totalt motsvara 45 kilometer på platt bana.
Idag körde jag något slags genrep och tog mig en rejäl runda som enligt min gps-leksak uppgick till totalt 32,2 km. De sista 0,2 ska jag erkänna, sprangs runt kvarteret hemma av rent siffermystiska skäl, eftersom 32,2 kilometer råkar vara exakt en mil kortare än maraton och samtidigt dessutom precis 20 miles. 2 timmar och 29 minuter tog det, vilket skulle innebära en sluttid på ungefär 3:15 med en avslutande mil i samma fart. Men det är väl där någonstans som maran börjar på allvar och det började kännas att det var så också, när jag tog mig runt kvarteret på slutet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar