Hemma igen efter semester och helgdag. Meningen är väl att man ska vara utvilad efter semestern, antar jag. Mentalt utvilad är jag nog, men däremot blev det en hel del sena nätter med mycket dansande in på småtimmarna och för lite sömn där uppe i New Hampshire. Men annars var det bara bra!
Vi var inkvarterade på ett för säsongen övergivet sommarläger för flickor, mitt ute i ingenstans i närheten av Hebron. Jag tror det var 380 deltagare, allt som allt med kurser i sex nivåer. Runt 4-5 timmar danslektioner per dag och minst lika mycket dansande på kvällen. Bästa bandet var Cangelosi cards, med en rätt udda sättning: bas, gitarr, dobro, munspel, piano och en fruktansvärt bra sångerska.
Lindy hop-evenemang verkar vara ett rätt bra ställe att träffa svenskar och svensktalande. Inte riktigt som orienteringstävlingar förstås, där det dräller av svenskar och svensktalande, men i alla fall. Den här gången träffade jag, förutom en av lärarna (Frida) en svensk, Pär, som bor i USA och dessutom en äkta amerikan, som efter några besök över på andra sidan Atlanten pratade rätt skaplig svenska.
En bra semester var det i alla fall! Men lite för kort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar