Vårvinter?

I morse väcktes jag av fågelsång utanför fönstret. Vårlikt så det förslår.

Kanske lite väl tidigt att börja sjunga, för just idag drog det in en kallfront och det yrde snö i luften. I kväll är det -6 grader. Inte mycket vinter att skryta med kanske, jämfört med hemma i Sverige i alla fall. Desto mer vår å andra sidan.

Lika poppis som Osama

Jag noterar att namnet Mats tappat i popularitet de senaste åren. Enligt Svenskanamn.se var det nämligen bara 4 små nyfödda gossebarn som fick det stolta namnet som tilltalsnamn under 2006. Mats ligger därmed på en delad 573:e plats, vilket man exempelvis kan jämföra med en 31:a plats totalt för alla årskullar. Det var nu trots allt en ökning från 2005, då det var 3 pojkar som fick heta Mats. Exakt lika många som fick heta Osama!

I Tennessee har jag inte sett någon statistik för namn på nyfödda, men jag misstänker att det inte var speciellt många nya Matsar som föddes under året här heller. Själv får jag allt som ofta upprepa och bokstavera mitt namn när jag presenterar mig här och det är inte alltid det hjälper, för jag har sett mitt namn stavas både Matz, Muts och Mutz. Muts är nog faktiskt den stavning som bäst beskriver uttalet för en amerikan, för Mats rimmar på Nuts på engelska.

Hur många små Osama det föddes under 2006 i Tennessee vet jag inte heller, men det var nog inte så många skulle jag tro.

Några rader om Walmart

Walmart är världens största varuhuskedja. Vi har en i Oak Ridge också och det är väl inte så där väldigt ofta som jag handlar där, men idag var jag dit. Jag tycker att det är lite väl stort och inte speciellt välsorterat, trots att butiken är gigantisk. Det finns visserligen enorma mängder med chips, cookies och färgglada frukostflingor med mycket socker, men när det är fråga om riktig mat finns det lika mycket eller mer att välja på hos Krogers snabbköp, där jag hellre går och handlar. Nu finns det inte bara mat på Walmart, utan diverse andra varor: mp3-spelare, skjutvapen, akvariefiskar, datorer, kläder och mycket annat smått och gott så i princip skulle man nog kunna klara sig bra med att enbart handla på Walmart. Men det gör alltså inte jag.

Min vilja att gynna butiken ökar väl inte direkt heller att man har rykte om att ha dåliga arbetsvillkor och att vara dåliga på miljöfrågor. Däremot anför jag i alla fall inte samma anledning som en av mina arbetskamrater, som normalt inte är speciellt snobbig av sig. Han säger sig inte gå till Walmart eftersom han inte står ut med människorna. Och då handlar det inte om personalen utan om kunderna…! Höjden av snobbism kanske, men vill man studera urtypen för den amerikanska befolkningen i småstad så är nog Walmart ett bra ställe att börja på i alla fall.

Jag kan i alla fall inte låta bli att imponeras av logistiken hos Walmart. Det måste vara helt enorma mängder varor som ska skickas hit och dit och placeras ut i hyllorna.

Tillbaka i Tennessee

Då var jag tillbaka i USA igen efter en intensiv vecka i Sverige. Det var väldigt trevligt att träffa familj, släkt och vänner där hemma. Jag har hunnit med att, förutom skaffa visum, bland annat gå på ett par orienteringsträningar, flytta ut grejer från lägenheten i Uppsala, hålla ett litet föredrag på SLU, ha jetlag, träffa släktingar i Tierp och springa ett pass på Kärringboda i Nynäshamn med en gammal vän. Trevligt, trevligt.

Resan hem blev en lång dag, med uppstigning strax före klockan 5 och hemkomst nästan prick klockan 12 på natten, d.v.s. klockan 6 på morgonen svensk tid. Drygt 25 timmar från uppstigning till läggning alltså - allt på samma dag! Men så hann jag också med att ta tåget från Newarks flygplats in till Manhattan och turista ett par timmar. Jag hade nämligen ett väl generöst tilltaget uppehåll mellan Atlantflyget från Sverige och inrikesflyget till Knoxville. Det var faktiskt tredje gången jag besökte New York city, men det är en fascinerande stad, så det gör jag gärna om igen. Lite mer tid än ett par timmar är dock att rekommendera om man vill hinna uppleva staden.

I Sverige

Jodå jag lyckades ta mig hem den här gången! Med en väldig fart dessutom. Jag vet inte om det var blåsvädret som vi surfade över Atlanten men planet landade i alla fall 50 minuter före utsatt tid.

Jag hade hoppats på lite vinter här hemma i Sverige, men det verkar det ju inte vara mycket med!

Redo för take off

I morgon, måndag, bär det av mot Sverige. Tredje försöket att resa hem. Den här gången ska jag förhoppningsvis lyckas ta mig till Sverige. Och sedan tillbaka till Tennessee igen, nästa tisdag.

Nytt år

Gott nytt år! Det blev nämligen ett sådant här också. 6 timmar efter Sverige som vanligt. Själv firade jag in det nya året tillsammans med Maria, som tidigare titulerades min sambo och numera tituleras doktor Abrahamsson, eftersom hon försvarade sin avhandling i fysikalisk kemi tidigare i december. Hon är och hälsar på en vecka. Kommer man hit på besök så får man räkna med att bli skjutsad runt i Smoky Mountains och i går tog vi en sydvästlig sväng, där jag faktiskt inte varit tidigare. Krokiga vägar kan man sammanfatta det med. När Doktor A började se grön ut i ansiktet så fick vi stanna och ta en vandringstur. På tillbakavägen blev det vägen genom indianreservatet Cherokee, (där det helårsöppna tomtelandet är en av de främsta attraktionerna - vilket vi dock inte besökte) och över toppen på tvåtusen meters höjd. Ingen snö, men kraftig dimma (eller kraftigt moln kanske?) där uppe. Trevlig inledning på nya året i alla fall.