Jag vet inte vad coyoten som jag såg imorse hade emot mig, men den var inte på glatt humör i alla fall! Skällde som en ilsken hund och verkade inte alls gilla att jag var ute och sprang i skogen i Norris. Kanske den hade ungar i närheten? Vad vet jag. Jag lämnade den ifred, men det var roligt att se den trots allt, även om det hade varit ännu trevligare om den varit på bättre humör.
Lite senare på min löprunda såg jag något hårigt, svart och vitt ungefär 10 meter framför mig. Tvärstannade, eftersom det första jag tänkte var ”Skunk!” Och det vore ju inte något vidare, om den visade sig ha samma morgonhumör som coyoten. Men nu var det tack och lov ingen ilsken skunk, utan en svart-vit katt! Och den verkade inte på speciellt dåligt humör heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar