Kassar vid kassan

Vid kassan i snabbköpet hittar man en av de små kulturskillnaderna mellan Sverige och USA. I Sverige gäller det att försöka hålla sig någorlunda fokuserad när man kommer fram till kassan - det gäller ju att komma ihåg att man ska plocka på sig en eller ett par kassar att lägga varorna i. Om man nu inte har med sig en egen tygkasse förstås. I USA behövs inte detta. Plastkassar förses man nämligen med från personalen. Och dom inte bara tillhandahåller kassarna, utan dom packar dom dessutom. Ibland packar personen som står i kassan själv och ibland finns det en extra person vars primära uppgift är att packa ned varorna! Så upp med varorna på bandet bara och betala och sedan har man sina varor packade och klara.

Nackdelen är bara den att dom har så usla kassar i det här landet. I Sverige har vi rejäla kassar i kraftig polyetenplast, som visserligen kostar en krona eller så och som man får packa själv, men dom är hållbara och rymmer en hel del. Kan dessutom användas efteråt som exempelvis soppåsar eller för transportförvaring av smutsiga orienteringsskor. I USA däremot får man sakerna nedstoppade i små prassliga påsar, som visserligen inte kostar något extra. Kassarna rymmer väl kanske hälften av en svensk kasse (allt är inte stort här borta!) och användningen av begagnade kassar är därmed mer begränsad. Personalen packar dessutom kassarna högst halvfulla, så resultatet blir att om man i Sverige hade kommit hem med två kassar från affären, så kommer man här istället hem med åtta kassar dinglande runt benen. Man har dessutom ingen aning om var man har de olika sakerna eftersom man inte fått packa själv. Nu ligger det ju inte mer än kanske tre, fyra varor i varje kasse så det löser sig rätt snabbt, men ändå.

Jag undrar lite vad personalen skulle tro om man kom med en egen tygkasse till kassan. Förmodligen skulle man betraktas som fullständigt stollig.