Igår var jag ute och svängde mina lurviga. ”Streamliners” spelade gamla swinghits inne i Knoxville. Det mesta är sig likt från motsvarande arrangemang i Sverige, men en sak skiljer. I Sverige består ju en dans av två låtar. Varken mer eller mindre. Överger man sin partner efter bara en låt hemma i Sverige, är det att betrakta som en förolämpning och dansar man tre eller flera, ja då är det mer eller mindre en invit till fortsatta förbindelser.
Här i USA dansar man däremot bara en låt. Sedan är det tack och adjö och det är dags att se sig om efter en ny danspartner. Om man är invand med två låtar känns det lite väl kort med bara en låt. Just när man kommit igång är det dags att sluta. Men å andra sidan hinner man ju avverka fler olika dansare på en kväll. Så det har både fördelar och nackdelar.
Det skulle vara intressant att veta hur skillnaden uppstått. Varför dansar man två gånger i Sverige, men bara en gång internationellt? Ligger förklaringen i vår svenska folkmusik som nästan maniskt upprepar allting två gånger? Eller är det ett arrangemang för att tillfredsställa vårt behov av att göra saker lagom. En låt – för lite. Tre låtar – allt för överdrivet. Men två låtar – lagom!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tror att den svenska seden beror på att man får dansa en av låtarna i sin helhet. Om man bara dansar en låt kan det bli väldigt kort beroende på när man kom i gång. Kan det vara en tankegång???
För att svenskar/or är så sega att de aldrig kommer sig för att bjuda upp, eller??
Det jag undrar över är om det bara är i Sverige som det är två danser som gäller, är du säker på att USA är liktydigt med "internationellt" i det här sammanhanget?? Jag vet inte, men jag är nyfiken...
Bra orkester, jag hittade Streamliners hemsida med ljudklipp.
http://www.thestreamliners.com/index2.html
Jag vet inte heller hur pass internationellt spridd dubbeldansen är. På Herränglägret kan man ibland uppleva stunder av förvirring när man dansar med utlänningar. En eller två låtar??? Mitt intryck är att det mest är svenskar och norrmän som dansar två låtar i rad och norrmännen har ju samma dansbandskultur så det är inte så konstigt.
Men det skulle som sagt vara intressant att veta var denna tradition kommer ifrån.
Skicka en kommentar