Jag börjar känna att jag acklimatiserar mig till Sverige igen. Blöta kvällar ute i Nåsten med pannlampa och cykel till jobbet istället för bil. Och alla talar svenska. Roligt att träffa allt folk från förr. Och en massa nytt folk därtill. När det dessutom är 9 grader varmt i december känner man sig nästan som i Tennessee igen.
Största problemet just nu är tisdagarna. Jag blev halvt beroende av att dansa minst en gång i veckan där borta i USA. Och veckans enda stående danstillfälle i Uppsala infaller på tisdagar på Upplands nation. Tisdagskvällar är annars vikt för träning med orienteringsklubben och löpning med pannlampa ute i skogen.
Den här veckan var i alla fall valet givet. Vinterträningspremiären, första tisdagen i december, vill man inte missa. Att springa en och en halv, två timmar ute i skogen är inte illa i sig, men när det är premiär bjuds det dessutom av tradition rikligt med fyrverkerier. Ett bildspel projicerat på filmduk och pizza mitt ute i skogen var dessutom ett av årets inslag, liksom en rätt lång sträcka med marschaller utsatta mitt ute i ett kärr.
