Mycket att stå i...

Det var märkligt vad det var mycket att stå i när man kommer hem till Sverige. Det känns som att jag har varit upptagen sedan jag kom hem med att komma i ordning! Jag vet inte riktigt vart tiden tar vägen, men det har varit ovanligt fullt upp.

Nu har jag i alla fall fått det trådlösa nätverket att fungera, vilket är vad jag har ägnat de senaste två kvällarna åt. Helt talanglös när det gäller sådana saker, men till slut så fungerade det.

Jobbet verkar bra! Forskarassistent på skoglig marklära. Försöker fortfarande att komma i ordning och sätta igång där också och det tar tid även det, men det ska nog bli något bra vad det lider.

Tillbaka i Sverige!

Det blev rätt mycket att stå i på slutet. Packa saker, göra sig av med saker, säga upp allt som ska sägas upp och ta farväl av Tennessee-folket.

Jag var ut med några av dansarna och åt sista måltiden på en restaurang på tisdagskvällen innan jag åkte hemåt på onsdagen. Det blev lite dramatik när någonting i köket utlöste brandlarmet. Det blev ett herrans liv och ute i köket drog sprinklersystemet igång, så det blev ingenting mer serverat den kvällen. Och inte nästa dag heller tydligen, eftersom dom var tvungna att städa upp innan dom kunde öppna köket igen. Vårt sällskap hade som tur var redan fått maten, så det gjorde inte så mycket.

Resan hem gick i alla fall bra. Jag sålde min bil till en av mina kompisar bland dansarna på tisdagen, men i dealen ingick att jag fick behålla den tills jag åkte. På onsdagen plockade jag upp köparens mamma på vägen till flygplatsen, så att hon kunde köra hem den till dess nye ägare, när jag hade lastat ur.

3 väskor a 50 pund och en cykel tog jag med mig hem, så det blev 300 dollar i avgift för att ta med sig allt hem på planet. Men det skulle ha blivit ännu dyrare att skicka på annat sätt.

Nu är jag i alla fall i Sverige igen! Tennessee var bra, men det känns bra att vara tillbaka hemma också!