Den här veckan har vi besök på jobbet av två engelsmän. Den ene samarbetade jag med redan när jag doktorerade, men nu dyker han upp igen. Helt utan min inblandning. Trevligt att återses och många intressanta diskussioner.
På fredag dyker det upp fler gäster här. Då dyker nämligen mamma och pappa upp här på statsbesök.
26 september 2006
24 september 2006
Läst i helgen
När man bor i det här landet är det svårt att inte häpna över den religiositet som finns i samhället. Enligt en undersökning säger sig 82% tro på ”Gud”, 9% tror på en universell kraft medan 9 procent tror på varken eller, alternativt är osäkra (1). Enligt samma undersökning instämmer 43% i påståendet ”Bibeln är Guds faktiska ord och ska tas bokstavligen, ord för ord”. 2005 ansåg 64% av de tillfrågade i en annan undersökning att människan skapats direkt av gud och ytterligare 10% ansåg att det åtminstone krävts en kraft eller intelligent väsen, medan 22% ansåg att människan utvecklats från tidigare arter (2). Ateister tillhör en av de minst omtyckta minoriteterna och vill man satsa på en politisk karriär är det lättare att locka väljare som svart, muslim eller homosexuell än som icke-troende. Jag har ägnat lite tid i helgen åt att läsa en alldeles färsk bok Letter to a christian nation av Sam Harris (3), som kom ut tidigare i veckan, så här kommer den första recensionen på svenska... :-)
Boken är en välskriven liten pamflett på 90 sidor som gör upp med religionen och i synnerhet kristendomen. En av Harris viktigaste poänger är frågan varför religionen är det enda området där en annan standard för intellektuell integritet gäller. Blind tro anses vara ett tecken på galenskap eller dumhet, utom när det gäller religion, där det istället anses fint. Åtminstone i USA och åtminstone för de dominerande religionerna. Den som väljer att tillbe Poseidon anses däremot vrickad - även om det sker till havs. Ett viktigt budskap från Harris är att samma krav bör ställas på religiösa uppfattningar som på andra utsagor om verkligheten. Antingen har man goda skäl att tro på något eller så har man det inte. Det gäller även frågor som huruvida Jesus föddes av en jungfru eller om Muhammed flög till himlen på en häst. Krav på respekt för andra religioner gör dock att sådana krav inte ställs på religionerna. Men att ställa krav är att visa respekt sägs det ju faktiskt ibland.
Harris ifrågasätter dessutom Bibeln som moraliskt fundament och ger några exempel på den påstådda gudomliga visdomen man kan hitta i den. Bland annat föreskrivs dödsstraff för kätteri, otrohet, homosexualitet och för att arbeta på sabbaten. Ett exempel som ger klara besked:
”Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt. Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.” (5 mos 13:6-10)
Självklart tillämpas inte de allra mest absurda reglerna i gamla testamentet av utövande kristna idag, även om 43% i USA alltså anser att Bibeln ska tolkas bokstavligen. Harris noterar att Bibeln är ett sådant gytter av självmotsägelser att det var fullt möjligt för kristna att glatt ha ihjäl kättare under fem århundraden.
Var och en får naturligtvis tolka Bibeln som han eller hon vill, men Harris ställer frågan om det inte är häpnadsväckande att bokens läsare lyckats skönja Bibelns sanna budskap när de mest inflytelserika tänkarna i kristendomens historia misslyckats? Att hävda att Kristendomen ger en stabil grund för moraliskt handlande, en åsikt som bland annat Kristdemokraterna i Sverige brukar framföra, är alltså rätt tveksamt. Bibeln kan tolkas ganska godtyckligt. Man kan fråga sig det är slaveri, kvinnoförtryck, antisemitism, intolerans mot oliktänkande eller något annat som man menar, när det talas om en moral baserad på kristen tradition? Den gyllene regeln i Matt 7:12, d.v.s. att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, förekommer bland annat hos Zarathustra, Buddha, Konfucius innan den lanserades av Jesus och kräver inte nödvändigtvis en tro på att Jesus föddes av en jungfru och att han kommer att återvända som superhjälte.
Från kristet håll pekar man ibland på att många av de värsta förtryckarna under det senaste århundradet varit sekulära diktatorer (Hitler, Stalin, Pol Pot, Kim Il Sung m.fl.) Tidigare i år publicerade exempelvis tidningen Dagen en debattartikel (4) av Lars F Eklund från den kristna tankesmedjan Civitas, som efterlyste en debatt om ateismens illgärningar. Harris argumenterar på samma sätt som Humanisternas ordförande Christer Sturmark gjorde i sin respons (5) och konstaterar att problemet med dessa diktaturer inte är att de avvisar en dogmatisk religion, utan att de istället anammat andra myter med bland annat kvasi-religiösa personkulter. Problemet med Hitler, Stalin och de andra var knappast att de var överdrivet rationella. Dessutom är ateism inte en ideologi utan en kunskapsteoretisk ståndpunkt, utan några medföljande moraluppfattningar.
Harris noterar även att Norge, Island, Australien, Canada, Sverige, Schweiz, Belgien, Japan, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är bland de minst religiösa länderna i världen och samtidigt, enligt FN, de länder som ligger bäst till när det gäller förväntad livslängd, läskunnighet, inkomst, utbildning, jämställdhet, antal mord och spädbarnsdödlighet. USA är unikt bland de rika demokratierna i världen, genom sin religiositet. Men USA står ut också när det gäller antalet mord, tonårsgraviditeter, könssjukdomar och klyftor mellan rika och fattiga. Jämför man sambandet mellan brottslighet och religiositet mellan olika delstater i USA blir det uppenbart att religion knappast garanterar ett välfungerande samhälle. Det kristna moralpaniken och motstånd mot preventivmedel är dessutom en starkt bidragande orsak till den snabba spridningen av AIDS i världen och till att frekvensen tonårsgraviditeter i USA ligger skyhögt över den svenska.
Harris slutpoäng är att en av de största utmaningarna under vårt århundrade är att förmå mänskligheten att tala om sina djupaste personliga angelägenheter på ett sätt som inte är uppenbart irrationellt. Han efterlyser ett offentligt samtal som uppmuntrar intellektuell ärlighet och kritiskt tänkande. Han tror att man i framtiden kommer att häpna över hur vi på 2000-talet lät samhället sargas av grundlösa antaganden om Gud och paradiset. Han är väl inte överdrivet optimistisk, men konstaterar i en något tveksam analogi att det inte dröjde så värst många årtionden från det att slaveri var vida accepterat i USA till dess att det övergavs helt. Förhoppningsvis kommer boken i alla fall att uppmuntra till viss debatt i det här landet.
Boken är en välskriven liten pamflett på 90 sidor som gör upp med religionen och i synnerhet kristendomen. En av Harris viktigaste poänger är frågan varför religionen är det enda området där en annan standard för intellektuell integritet gäller. Blind tro anses vara ett tecken på galenskap eller dumhet, utom när det gäller religion, där det istället anses fint. Åtminstone i USA och åtminstone för de dominerande religionerna. Den som väljer att tillbe Poseidon anses däremot vrickad - även om det sker till havs. Ett viktigt budskap från Harris är att samma krav bör ställas på religiösa uppfattningar som på andra utsagor om verkligheten. Antingen har man goda skäl att tro på något eller så har man det inte. Det gäller även frågor som huruvida Jesus föddes av en jungfru eller om Muhammed flög till himlen på en häst. Krav på respekt för andra religioner gör dock att sådana krav inte ställs på religionerna. Men att ställa krav är att visa respekt sägs det ju faktiskt ibland.
Harris ifrågasätter dessutom Bibeln som moraliskt fundament och ger några exempel på den påstådda gudomliga visdomen man kan hitta i den. Bland annat föreskrivs dödsstraff för kätteri, otrohet, homosexualitet och för att arbeta på sabbaten. Ett exempel som ger klara besked:
”Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt. Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.” (5 mos 13:6-10)
Självklart tillämpas inte de allra mest absurda reglerna i gamla testamentet av utövande kristna idag, även om 43% i USA alltså anser att Bibeln ska tolkas bokstavligen. Harris noterar att Bibeln är ett sådant gytter av självmotsägelser att det var fullt möjligt för kristna att glatt ha ihjäl kättare under fem århundraden.
Var och en får naturligtvis tolka Bibeln som han eller hon vill, men Harris ställer frågan om det inte är häpnadsväckande att bokens läsare lyckats skönja Bibelns sanna budskap när de mest inflytelserika tänkarna i kristendomens historia misslyckats? Att hävda att Kristendomen ger en stabil grund för moraliskt handlande, en åsikt som bland annat Kristdemokraterna i Sverige brukar framföra, är alltså rätt tveksamt. Bibeln kan tolkas ganska godtyckligt. Man kan fråga sig det är slaveri, kvinnoförtryck, antisemitism, intolerans mot oliktänkande eller något annat som man menar, när det talas om en moral baserad på kristen tradition? Den gyllene regeln i Matt 7:12, d.v.s. att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, förekommer bland annat hos Zarathustra, Buddha, Konfucius innan den lanserades av Jesus och kräver inte nödvändigtvis en tro på att Jesus föddes av en jungfru och att han kommer att återvända som superhjälte.
Från kristet håll pekar man ibland på att många av de värsta förtryckarna under det senaste århundradet varit sekulära diktatorer (Hitler, Stalin, Pol Pot, Kim Il Sung m.fl.) Tidigare i år publicerade exempelvis tidningen Dagen en debattartikel (4) av Lars F Eklund från den kristna tankesmedjan Civitas, som efterlyste en debatt om ateismens illgärningar. Harris argumenterar på samma sätt som Humanisternas ordförande Christer Sturmark gjorde i sin respons (5) och konstaterar att problemet med dessa diktaturer inte är att de avvisar en dogmatisk religion, utan att de istället anammat andra myter med bland annat kvasi-religiösa personkulter. Problemet med Hitler, Stalin och de andra var knappast att de var överdrivet rationella. Dessutom är ateism inte en ideologi utan en kunskapsteoretisk ståndpunkt, utan några medföljande moraluppfattningar.
Harris noterar även att Norge, Island, Australien, Canada, Sverige, Schweiz, Belgien, Japan, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är bland de minst religiösa länderna i världen och samtidigt, enligt FN, de länder som ligger bäst till när det gäller förväntad livslängd, läskunnighet, inkomst, utbildning, jämställdhet, antal mord och spädbarnsdödlighet. USA är unikt bland de rika demokratierna i världen, genom sin religiositet. Men USA står ut också när det gäller antalet mord, tonårsgraviditeter, könssjukdomar och klyftor mellan rika och fattiga. Jämför man sambandet mellan brottslighet och religiositet mellan olika delstater i USA blir det uppenbart att religion knappast garanterar ett välfungerande samhälle. Det kristna moralpaniken och motstånd mot preventivmedel är dessutom en starkt bidragande orsak till den snabba spridningen av AIDS i världen och till att frekvensen tonårsgraviditeter i USA ligger skyhögt över den svenska.
Harris slutpoäng är att en av de största utmaningarna under vårt århundrade är att förmå mänskligheten att tala om sina djupaste personliga angelägenheter på ett sätt som inte är uppenbart irrationellt. Han efterlyser ett offentligt samtal som uppmuntrar intellektuell ärlighet och kritiskt tänkande. Han tror att man i framtiden kommer att häpna över hur vi på 2000-talet lät samhället sargas av grundlösa antaganden om Gud och paradiset. Han är väl inte överdrivet optimistisk, men konstaterar i en något tveksam analogi att det inte dröjde så värst många årtionden från det att slaveri var vida accepterat i USA till dess att det övergavs helt. Förhoppningsvis kommer boken i alla fall att uppmuntra till viss debatt i det här landet.
21 september 2006
Äntligen sommar!
Äntligen har temperaturerna krupit ned en bit. Nu kan man börja vistas ute och tycka att det är behagligt. Det är inte mer än 20-25 grader på eftermiddagarna och betydligt svalare på nätterna. Som svensk sommar alltså! Men mörkare på kvällarna.
17 september 2006
Mina kommunalval
Jaha då var valet över. Hur det har gått i riksdagsvalet vet vi väl alla vid det här laget. Det blev regeringsskifte. I "mina hemkommuner" Nynäshamn och Uppsala blir det också förändringar.
I Uppsala har s-v-mp regerat den senaste mandatperioden, men nu blev det en jordskredsseger till de borgerliga. Moderaterna och Centern gick fram kraftigt, samtidigt som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet backade rejält. I teorin kan Moderaterna regera tillsammans med enbart Centern och Folkpartiet och behöver inte ens Kristdemokraternas sex mandat för att få de 41 mandat som krävs för att nå majoritet. Tyvärr tog sig Sverigedemokraterna in i fullmäktige den här gången, delvis på grund av en ny valdistriktsindelning, vad det verkar.
I Nynäshamn har Socialdemokraterna regerat tillsammans med folkpartiet de senaste åren. Socialdemokraterna ökade två procentenheter i kommunvalet från 40 till 42%, trots att man backade med åtta procentenheter i riksdagsvalet i kommunen. Förmodligen tack vare populära kommunalrådet Ilja Batljan (s). Folkpartiet däremot tappade halva väljarstödet, vilket innebär att Socialdemokraterna med sina 17 mandat nu måste välja att samarbeta med två valfria av Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Pensionärspartiet, som alla fick två mandat var. Sverigedemokraterna behöll sitt mandat och Sorundanet fick ett mandat. Det betyder att tio partier ska samsas i fullmäktige de närmaste fyra åren.
I Uppsala har s-v-mp regerat den senaste mandatperioden, men nu blev det en jordskredsseger till de borgerliga. Moderaterna och Centern gick fram kraftigt, samtidigt som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet backade rejält. I teorin kan Moderaterna regera tillsammans med enbart Centern och Folkpartiet och behöver inte ens Kristdemokraternas sex mandat för att få de 41 mandat som krävs för att nå majoritet. Tyvärr tog sig Sverigedemokraterna in i fullmäktige den här gången, delvis på grund av en ny valdistriktsindelning, vad det verkar.
I Nynäshamn har Socialdemokraterna regerat tillsammans med folkpartiet de senaste åren. Socialdemokraterna ökade två procentenheter i kommunvalet från 40 till 42%, trots att man backade med åtta procentenheter i riksdagsvalet i kommunen. Förmodligen tack vare populära kommunalrådet Ilja Batljan (s). Folkpartiet däremot tappade halva väljarstödet, vilket innebär att Socialdemokraterna med sina 17 mandat nu måste välja att samarbeta med två valfria av Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Pensionärspartiet, som alla fick två mandat var. Sverigedemokraterna behöll sitt mandat och Sorundanet fick ett mandat. Det betyder att tio partier ska samsas i fullmäktige de närmaste fyra åren.
Valvaka
Avser att valvaka genom att avstå söndagseftermiddagsluren. Åtminstone tills den vita röken stiger upp och Sören Holmberg deklarerar Habemus Göran eller Habemus Fredrik.
16 september 2006
Nästan helgdag
Idag var det “National Orienteering Day” I USA, vilket skamligt nog ännu inte uppnått status av nationell helgdag. Jag valde i alla fall att uppmärksamma högtidsdagen genom att åka till Atlanta och springa en träningstävling. Det var länge sedan jag var ute på en karta – i alla fall på en som jag inte har ritat själv, så det var lite ringrostigt. Dessutom är ”schematisk” nog det ord som bäst beskriver kartan. På ett par kontroller var jag ute och gjorde några rätt stora svängar, men det var roligt i alla fall. Snabbast på banan var en Schweizare som bor i Atlanta, men jag tror i alla fall att jag slog amerikanerna…
Efter orienteringen tog jag en sväng till IKEA och provianterade nödvändigheter som lingonsylt, hallonsaft, prästost, fiskbullar och Kalles.
Efter orienteringen tog jag en sväng till IKEA och provianterade nödvändigheter som lingonsylt, hallonsaft, prästost, fiskbullar och Kalles.
14 september 2006
Engelska hjärnhalvan?
Det talas ju utrikiska i det här landet. Nu har jag varit här i tio månader lite drygt och jag börjar allt oftare komma på med mig själv med att ha en inre konversation med mig själv på engelska. Inte så att jag känner mig flytande på det främmande språket. Långt därifrån. Jag hade nog hoppats att jag skulle ha blivit lite bättre än vad jag faktiskt har blivit. Men engelskan kommer i alla fall någorlunda automatiskt nu, i alla fall under korta stunder tills jag kommer till något mer komplicerat. Då blir det till att börja översätta från svenska och att försöka hitta ord igen.
Det skulle vara intressant att köra någon slags hjärnröntgen på sig själv. Det känns som att det är en viss del av hjärnan som jobbar när språket kommer autmatiskt som i svenska och under korta stunder på engelska och en annan del som man försöka sätta igång när man måste försöka hitta ord på utrikiska.
Det skulle vara intressant att köra någon slags hjärnröntgen på sig själv. Det känns som att det är en viss del av hjärnan som jobbar när språket kommer autmatiskt som i svenska och under korta stunder på engelska och en annan del som man försöka sätta igång när man måste försöka hitta ord på utrikiska.
13 september 2006
Anslagsansökan
Att söka anslag är en syssla som tar upp en hel del tid för många forskare. Själv har jag inte skrivit någon egen ansökan tidigare, utan bara varit med på andras idéer. Den här veckan har jag däremot lagt en del tid på att formulera en forskningsansökan till Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), som delar ut 5 miljoner årligen till ett antal projekt. I år tänkte jag vara med och försöka kapa åt mig en liten slant. Tyvärr kan jag inte söka pengarna själv, eftersom jag inte håller till i Sverige, utan det blir min gamle handledare på SLU som kommer att stå som sökande.
Min idé går i korthet ut på att mäta C-14 och Pb-206/Pb-207, d.v.s. olika isotoper av kol och bly, i markvatten. Tidigare har jag använt C-14 för att konstatera att kol i markvatten på en halvmeters djup inte kommer rinnande direkt från ytan, utan hinner bytas ut på vägen ned genom marken. Nu råkar det vara så att kolet transporterar en massa skräp, exempelvis metaller och organiska föroreningar, genom marken. Om nu kolet byts ut mot ett annat kol på vägen så borde även skräpet bytas ut mot ett annat skräp, eftersom skräpet huvudsakligen transporteras bundet till kol. Det är det jag tänkte testa genom att mäta blyisotoper i markvattnet. Att det fungerar med bly beror på att det allra mesta av blyet som ligger och skräpar uppe vid ytan kommer från utsläpp och har en speciell isotopsammansättning som skiljer sig från den naturliga. Och för kol fungerar det tack vare kärnvapenprovsprängningar ovan jord i mitten av förra seklet som skapade ett extra tillskott av C-14. Stora utsläpp är väl inte riktigt önskvärt, men det ger i alla fall möjlighet till utmärkta isotopsstudier!
Min idé går i korthet ut på att mäta C-14 och Pb-206/Pb-207, d.v.s. olika isotoper av kol och bly, i markvatten. Tidigare har jag använt C-14 för att konstatera att kol i markvatten på en halvmeters djup inte kommer rinnande direkt från ytan, utan hinner bytas ut på vägen ned genom marken. Nu råkar det vara så att kolet transporterar en massa skräp, exempelvis metaller och organiska föroreningar, genom marken. Om nu kolet byts ut mot ett annat kol på vägen så borde även skräpet bytas ut mot ett annat skräp, eftersom skräpet huvudsakligen transporteras bundet till kol. Det är det jag tänkte testa genom att mäta blyisotoper i markvattnet. Att det fungerar med bly beror på att det allra mesta av blyet som ligger och skräpar uppe vid ytan kommer från utsläpp och har en speciell isotopsammansättning som skiljer sig från den naturliga. Och för kol fungerar det tack vare kärnvapenprovsprängningar ovan jord i mitten av förra seklet som skapade ett extra tillskott av C-14. Stora utsläpp är väl inte riktigt önskvärt, men det ger i alla fall möjlighet till utmärkta isotopsstudier!
10 september 2006
På stor fot
Allting är stort i USA sägs det. Och det stämmer för många saker i alla fall. Mina fötter är faktiskt ganska precis en fot långa (per styck). Trots dessa platonska kroppsproportioner brukar jag ligga i den allra översta delarna av storleksskalan i svenska skobutiker. I Sverige brukar största storleken ofta vara 13. Ibland 12, vilket är vad jag brukar behöva. I USA behöver jag fortfarande storlek 12, men här är största storleken ofta 15! Eller möjligen 14. Det är rejäla båtar som står i hyllorna.
Är det alla basketspelare här i landet som köper jätteskorna, eller?
Är det alla basketspelare här i landet som köper jätteskorna, eller?
09 september 2006
USM-guld
Guld i Ungdoms-SM till OK Linnés Albin Ridefelt i H15 idag! Både han och hans lillebror som vann O-ringen i år, är helt fenomenala. Om Albin var amerikan skulle han förmodligen redan springa i landslaget.Jag arrangerade en träning för ett par år sedan i Lunsen utanför Uppsala och satte en skärm ungefär tio meter fel. De enda som verkade ha upptäckt felet var Albin och A-landslagslöparen Mats Troeng...
Bilden har jag stulit från familjen Ridefelts hemsida.
08 september 2006
Goda nyheter
Det känns alltid bra att få ett manus accepterat. Idag har Soil Science Society of America Journal hört av sig och meddelat att mitt senaste alster duger att publiceras. En bra början på helgen!
06 september 2006
Röstad och klar
Då har jag utnyttjat min medborgerliga rätt och röstat. Som utvandrare får man rösta i riksdagsvalet i den valkrets man tillhörde innan man flyttade. Däremot inte i kommun- och landstingsvalen.
När man bestämt sig för ett parti och skrivit ned namnet på en blank valsedel lägger man ned valsedeln i ett valkuvert. Valkuvertet lägger man i två vittnens närvaro ned i ett annat kuvert. Det kuvertet lägger man sedan ned i ett kuvert. Slutligen frankerar man kuvertet och skickar iväg denna ryska gumma med posten till Sverige.
När man bestämt sig för ett parti och skrivit ned namnet på en blank valsedel lägger man ned valsedeln i ett valkuvert. Valkuvertet lägger man i två vittnens närvaro ned i ett annat kuvert. Det kuvertet lägger man sedan ned i ett kuvert. Slutligen frankerar man kuvertet och skickar iväg denna ryska gumma med posten till Sverige.
05 september 2006
Borde det finnas så mycket hemligt att spionera på?
Borde inte politik handla om att försöka genomföra den politik som man har kommit överens om inom partiet? Är det så konstigt att partierna tappar medlemmar, när beslut i viktiga frågor tas inom en liten sluten krets som består av partitoppen och strateger? Plötsligt svänger partierna 180 grader, bara för att det anses taktiskt och partimedlemmar och de valda representanterna förväntas anpassa sig. Taktik och tidpunkten för utspel är av central betydelse.
Vilken funktion har partiernas medlemmarna egentligen? Borde man inte nöja sig med att lägga fram den politik partiets medlemmar tror på och låta folket ta ställning? Underskattar inte partierna väljarna lite grann?
I USA är det också valtider. Det ska väljas till kongressen. Här handlar politiken inte heller så mycket om vad partiernas medlemmar vill. Det handlar istället om att enskilda politiker ska positionera sig och samla in kampanjpengar som de sedan står i tacksamhetsskuld till. Fördelen är i alla fall att de enskilda politiska representanterna är mer välkända och har ett mer personligt ansvar för vad de uträttar.
Antingen ska vi ha ett system med riktigt personval, eller också ska vi ha ett system där partimedlemmarna bestämmer inriktning på politiken. I Sverige väljer vi 349 representanter som trycker på de röstknappar som partiernas ledare och taktiska strateger pekar på. Vad finns det för anledning att arbeta i ett svenskt parti om man inte tillhör den absoluta toppen?
Vilken funktion har partiernas medlemmarna egentligen? Borde man inte nöja sig med att lägga fram den politik partiets medlemmar tror på och låta folket ta ställning? Underskattar inte partierna väljarna lite grann?
I USA är det också valtider. Det ska väljas till kongressen. Här handlar politiken inte heller så mycket om vad partiernas medlemmar vill. Det handlar istället om att enskilda politiker ska positionera sig och samla in kampanjpengar som de sedan står i tacksamhetsskuld till. Fördelen är i alla fall att de enskilda politiska representanterna är mer välkända och har ett mer personligt ansvar för vad de uträttar.
Antingen ska vi ha ett system med riktigt personval, eller också ska vi ha ett system där partimedlemmarna bestämmer inriktning på politiken. I Sverige väljer vi 349 representanter som trycker på de röstknappar som partiernas ledare och taktiska strateger pekar på. Vad finns det för anledning att arbeta i ett svenskt parti om man inte tillhör den absoluta toppen?
04 september 2006
Boomsday
Idag är det Labor Day. Det firar man alltså inte 1 maj här i landet. Det firar man första måndagen i september. Och man demonstrerar inte. Det gör man i och för sig inte i Sverige heller. Åtminstone inte i Uppsala. Där går man omkring i dvala efter Valborg.
I Knoxville finns det en tradition i samband med Labor Day upptäckte jag igår. Det kallas tydligen Boomsday och innebär ett fyrverkeri, modell större. Jag såg spektaklet när jag var på väg in till Knoxville igår kväll. Under hela tiden som jag körde längs motorvägen från avfarten till Oak Ridge och in mot Knoxville pågick skjutandet. Samtidigt fick jag in fyrverkeriets "soundtrack" på bilradion. Man hade mixat ihop små stycken av musik av alla möjliga typer, som ackompanjerade krevaderna. Lugn musik - lugna fyrverkerier. Häftig musik - tredje världskriget. Precis när jag nådde Knoxville centrum nåddes finalen. Sandstorm med Darude på radion. Himlen exploderar. Jösses vilket fyrverkeri!
Nu var det inte för fyrverkerierna som jag åkte in "till stan". Det var för att roa mig med dans och musik. Christabel and the Jons spelade. En riktigt bra kvartett med bas, trummor, gitarr och fiol/mandolin/trumpet. Och en riktigt bra sångerska. Påminner om Vaya con Dios, om någon minns dom? Ett smakprov på musiken finns här: Florida (mp3)
I Knoxville finns det en tradition i samband med Labor Day upptäckte jag igår. Det kallas tydligen Boomsday och innebär ett fyrverkeri, modell större. Jag såg spektaklet när jag var på väg in till Knoxville igår kväll. Under hela tiden som jag körde längs motorvägen från avfarten till Oak Ridge och in mot Knoxville pågick skjutandet. Samtidigt fick jag in fyrverkeriets "soundtrack" på bilradion. Man hade mixat ihop små stycken av musik av alla möjliga typer, som ackompanjerade krevaderna. Lugn musik - lugna fyrverkerier. Häftig musik - tredje världskriget. Precis när jag nådde Knoxville centrum nåddes finalen. Sandstorm med Darude på radion. Himlen exploderar. Jösses vilket fyrverkeri!
Nu var det inte för fyrverkerierna som jag åkte in "till stan". Det var för att roa mig med dans och musik. Christabel and the Jons spelade. En riktigt bra kvartett med bas, trummor, gitarr och fiol/mandolin/trumpet. Och en riktigt bra sångerska. Påminner om Vaya con Dios, om någon minns dom? Ett smakprov på musiken finns här: Florida (mp3)
02 september 2006
Karta!
Nu börjar mitt lilla kartritningsprojekt att bli klart. Jag ska springa över kartan några gånger och kolla så att det stämmer, men jag tycker att den är ganska bra även i nuvarande skick. Det är nog ganska riskfritt att utnämna den till bästa orienteringskartan i Tennessee i alla fall. Nu gäller det bara att hitta några som vill använda den också!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)